söndag 24 oktober 2010

Om vikthets i samband med graviditet och postgraviditet - del 1

Under graviditeten
Helst ska det inte synas alls att du är gravid. Förutom på själva magen då, och möjligtvis att det är positivt att brösten blir större. Men om någon kollar på dig bakifrån ska det inte synas minsta spår av en graviditet. Du ska ha samma smala midja, lagom vältränade rygg, fasta rumpa och slanka fina ben. Tittar någon på dig från sidan ska de se en smal siluett men med en rund och fin mage och, som sagt, ganska stora bröst. Du ska helst inte gå upp fler kilon än vad barnet, moderkakan och den ökade blodmängden ger. Gud nåde om du råkar få lite mindre synliga muskler.


Känner du igen det här? Tack och lov ser och hör jag inte om jättemånga som resonerar såhär, men jag vet att de finns. Sorgligt men sant. Än så länge har jag inte sett stora rubriker om hur du går upp så lite som möjligt i vikt under din graviditet, men jag blir inte förvånad den dag jag väl ser det. I en gravidtidning jag köpte görs exempelvis reklam för amningsbehåar. Inget man direkt förknippar med sex och sexighet va? Men ändå så poserar där en tjej i klasisk underklädesreklampose. Jag blir illamående. Tyvärr tror jag att vi kommer få se mera av sådant här, vi lever definitivt inte i någon jämställd värld när objektifieringen till och med når in i gravidtidningar! Jag tror att kvälls- och veckopressen snart kommer inse att det går att tjäna pengar även på ”graviditetsdieter” och rubriker av typen ”så håller du dig i from under din graviditet”. Vidrigt om du frågar mig.

Självklart är det inte bra att gå upp för mycket i vikt. Självklart ska man inte parkera sig i soffan med glass, chips, kakor och läsk så fort man får veta att man är gravid. Handen på hjärtat; det är faktiskt inga stora mängder extra energi du behöver när du är gravid. Ett litet mellanmål (som t.ex. en frukt) extra den första tredjedelen, ett lite större mellanmål (tex en macka med smör, pålägg och en grönsak) extra under den andra tredjedelen och två lite större mellanmål (ytterligare en macka alternativt en skål med yoghurt och müsli) extra under den sista tredjedelen. Om du i vanliga fall är fysiskt aktiv och tränar mycket kommer detta dock lösa sig ganska bra av sig självt utan att du behöver tänka på det så mycket. Du kommer antagligen/förhoppningsvis dra ner lite på både mängd och intensitet när du är gravid och fortsätter du då att äta ungefär som vanligt blir det troligtvis ganska lagom med mat ändå. Jag förespråkar idén om att man kan äta allt, men i rätt mängd. Äter du regelbundet och varierat har du (så länge du inte har något behov av att gå ner i vikt – och det har du sannerligen inte när du är gravid!) gott och väl plats med någon godsak som kanske mest ger energi men inte så mycket näring i princip varje dag. Jag ser hellre att du äter en bulle varje dag än tio en dag i veckan. Se till att du får i dig tillräckligt mycket frukt och grönt, fisk (Om du inte är vegetarian, då måste du vara extra noga med att äta nötter, frön och oljor. Även ägg för d-vitaminets skull.) några gånger i veckan, kött eller vegetariska proteinkällor och tillräckligt med bra kolhydrater i form av grövre spannmål och kroppen kommer sköta sig galant alldeles automatiskt.

Självklart ska man fortsätta träna (eller börja motionera lite lätt om man av någon anledning inte börjat med det än) som vanligt – om än anpassat för den växande magen och på en lägre intensitet. Om man har en normal och okomplicerad graviditet mår både du och barnet som bäst om du fortsätter vara aktiv och leva ungefär som vanligt. Här gäller ju såklart att man är lyhörd för sin kropps signaler och avbryter om något känns fel. Och självklart har man all rätt att ibland vara lite extra lat. Även om du inte var på någon elitnivå innan din graviditet så hade du kanske mål du strävade mot och då kanske du inte tillåter dig att vara lat lika ofta. Men det kan du göra utan minsta dåligt samvete nu! Du behöver extra mycket sömn och vila för att klara av en graviditet samt förbereda dig för förlossning och sömnlösa nätter under den första bebistiden. Tro mig, din kropp kommer tacka dig för att du lät den vila och sova medan möjligheten fanns.

Äter du bra och tränar lagom mycket kommer kroppen se till att bara lagra på sig den extra energi som den anser att du behöver för att klara av förlossning (som kräver en himla massa energi!) och amning. Du måste bara lita på den! Du behöver ett extra lager fluff runt höfter och rumpa, du behöver gå upp i vikt! Inte bara den extra vikt som barnet, livmoder, moderkaka och extra blod och vätska ger utan även i form av lite mera underhudsfett. Det är helt normalt och du behöver det för att orka, för att din kropp och din bebis ska må bra! Ju mindre du är, dvs ju lägre BMI du har desto fler kilon är det normalt att du går upp. Är du underviktig från början bör du öka fler kilon totalt än du gjort om du vore normalviktig, och det motsatta gäller om du är överviktig. Då har du redan ganska stora energilager att ta av och således behöver inte kroppen så mycket större för att klara av påfrestningarna som graviditeten, förlossningen och amingen ger.

Vågar du bara lita på din kropp så lovar jag att den kommer tacka dig genom att även sköta nedgången till din normala viktnivå helt exemplariskt när bebisen väl är ute och du börjat amma. Om det kan du läsa mer om i nästa del i min miniserie. För rubriker om hur du snabbt kommer i form efter förlossningen finns det minsann gott om! Tror du att det hade gjort det om det var män som födde barn? Kanske, men definitivt inte lika många!

/Andréa

11 kommentarer:

  1. Du skriver alltid bra och det här är inget undantag. :-) Tänk vilken klok mamma din bebis har. :-)Och nej jag tror inte det hade varit lika braskande rubriker om det varit män som fött barn. Fast ärligt så börjar de även få känna på den här utseendefixerings-hetsen...

    SvaraRadera
  2. Viktigt ämne. Bäbisens väl och vé är mycket viktigare än mammans yttre. Själv kände jag mig vackert kvinnlig under graviditeterna - men ack så ful nyförlöst... Stor, fladdrig mage och gigantiska bröst. Men det gör inget för alla tittar bara på bebisen då. Och underligt nog grejar kroppen att återställa alldeles av sig självt om man, som du skriver, litar på den.

    SvaraRadera
  3. Haha, ja med tanke på hur mina bröst ser ut nu (gigantiska) vill jag inte ens tänka på hur de kommer se ut efter förlossningen :)

    Litar man på kroppen får man oftast det man vill ha tillbaks!

    SvaraRadera
  4. Klockrent skrivet! Sedan är vi alla olika och våra kroppar uppför sig olika under en graviditet så det gäller att verkligen lyssna till kroppen och sig själv. Du känner dig själv allra bäst och andra människor runt omkting har ofta en stor förmåga att tycka och tänka olika saker om en gravid kvinna som tränar-tro mig, jag fick själv höra en hel del angående graviditet och träning när jag var gravid. Som tur är så är jag inte så lättpåverkbar av vad andra tycker och tänker! Återigen riktigt bra skrivet...som alltid!

    SvaraRadera
  5. Verkligen nyttig och klok OCH behövlig blogg!

    SvaraRadera
  6. Jag önskar att jag kunde vara lika avslappnad kring min vikt under graviditeten som du är... och framförallt kring bristen på ordentlig träning. I mitt huvud är jag tillåtande och avslappnad, men ibland kommer ändå ångesten...jag vill vara stark snabb och uthållig, och gärna dessutom vältränad och snygg. Men kloka ord inspirerar. Tack!

    SvaraRadera
  7. Det finns en situation när en gravid kvinna kan behöva gå ner i vikt - och det är vid kraftig övervikt. Fetma är inte heller bra för kroppen under graviditet och förlossning, det kan rent av innebära en fara för både mor och barn. Annars: fint och bra skrivet! Hoppas den gravida kvinnan kan få fortsätta vara en "fredad zon" även om jag tyvärr trorr precis som du, att hälsohetsen kommer drabba oss på den punkten också... :-(

    SvaraRadera
  8. Vikthetsen under graviditeten har jag inte märkt så mycket av, men den efter desto mer. Tjejerna hoppar på de mest makabra bantningskurer som finns för att snabbt komma i jeansen igen.

    Värre tycker jag att det är med fördomarna kring vad man får och inte får träna/göra. Senast idag fick jag höra att jag inte fick gå i trappor. Min egen mor ville envist hävda att jag inte fick fortsätta att leda skivstång på Friskis nu när jag är gravid. Leder fortfarande (v28) och det går hur bra som helst. Pushar inte mig själv som vanligt och har aningens mindre vikt, men annars kör jag ett helt vanligt pass. Inget mesande.

    Innan jag blev gravid var det ofta tjejer som kom fram före passet som precis hade fått reda på att de var gravida och undrade om de kunde träna skivstång. Man tar sig för pannan.

    Har försökt läsa på om graviditet och träning, men har tyvärr inte hittat så mycket vettigt. Bara en hel del rätt mesiga träningsupplägg. Jag har kört på som vanligt, men med lite lägre intensitet och det har funkat fint. Börjar kännas tungt att jympa, men t ex IW ger samma effekt utan att kännas obehagligt. Jag känner efter ordentligt hur det känns när jag tränar och ser till att kroppen även får vila.

    SvaraRadera
  9. Jenny: Precis! Alla är vi olika. Vissa kan säkert springa nästan ända fram medan vissa kanske måste sluta i vecka 10. Vissa kroppar behöver gå upp mycket i vikt för att klara av påfrestningarna som väntar, andra mindre. Men oavsett tror jag att om man bara litar på sin kropp så litar den på dig tillbaks.

    Frida: tack, dina ord värmer!

    mina: klart att jag också känner/ser hur jag förändras kroppsligt och det är kanske inte alltid så roligt att aldrig få ta ut sig till max på träningen. Men jag ser det som en kort period i livet, snart är du tillbaks som ditt vanliga jag - och dessutom berikad med ett helt nytt liv att ta hand om! Var sak har sin tid. Lita på kroppen, så löser sig allt. Kram!

    Frida: rätt. För det första har ju ofta feta/överviktiga svårare att bli gravida, just eftersom kroppen inte klarar av att både utsättas för graviditeten och de överflödiga kilona. Men sedan är det ju också så att överviktiga/feta heller inte går upp särskilt mycket i vikt (har jag förstått det som, jag är inte någon expert på området!) när de är gravida. Barnets, livmoderns, extra blodet och vätskans samt moderkakans men inte så mycket mer. Kroppen har ju redan de extra reserver den behöver. Tack för din input!

    puppe: Ja hetsen efter graviditeten är desto större :(

    Och ja! Jag blir innerligt trött på alla fördomar som fortfarande finns om att man inte ska kunna träna det ena eller det andra! "Inga hopp, undivk att springa, ingen body pump/skivstång etc etc" Lyssna på din kropp och var klok säger jag! Jag instruerar fortfarande army training! Dock är ju det en mycket tacksam träningsform att instruera eftersom du själv styr hur mycket du är med och kör själv och hur mycket du går runt och peppar och korrigerar deltagarna. (Ungefär som vid en boxklass). Svårare blir det ju för dig, men sålänge du tar det lite lugnare och allt känns bra ser jag verkligen inga problem. Jag tränar själv med kettlebells och andra ostabila övningar och än sålänge känns inget fel elelr konstigt någonstans. Kör på och lycka till med graviditeten!

    SvaraRadera
  10. Caroline Ahmed14 maj 2017 kl. 16:45

    Jag heter Caroline Ahmed från New York. Efter 6 års äktenskap utan barn har jag äntligen blivit gravid. Älskling till Gud Allsmäktig min Kära syster skriver till dig att dela med dig vad Mallam Abudu har gjort. Jag sa till mig själv att jag Kommer att vittna om Mallam Abudu gör detta med örtmedicin, jag mailade dig för en begäran av ditt graviditetsmedicin förra året efter att ha sett andra kvinnors vittnesmål på en hemsida online bestämde jag mig för att uttrycka min tro och komma överens med dig. Din graviditet Medicin och du bad för mig att vi kom överens om att jag skulle bli gravid, Hallelujah !! Ja, jag blev gravid två månader efter och jag är nu 4 månader gravid ära till den allsmäktige guden. Jag vet att jag kommer ha en smidig och enkel leverans snart. Kontakta honom. mallamabuduspiritualhome@gmail.com

    SvaraRadera

Vi blir jätteglada när ni kommenterar och tycker till!!